13 november 2009

Ersättbar.

Jössesflickormusiken i öronen, den fyller hela huvudet när det är som bäst. Då kan jag andas. Och i natt har jag till och med sovit så mycket att jag vaknade före radion.

Igår var jag hos en fin gammal 68, vi pratade feminism, döden, livet. När vi kom till avsnittet fuldumpad och ersatt påpekade hon vilken genusklassiker det är att män skaffar någon ny att distrahera sig med så fort de separerat från någon viktig. De klarar sig inte själva, utan den där bekräftelsen. Trodde 68an.

Och jag som alltid har tänkt att det är mig det är fel på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar